Ett fem dagars gästspel i Stadsteaterns Stora Foyer

Ett första publikt event är samtidigt ett startskott på konstprojektet ROTVÄLTA / föreställning. Konstnären bjuder in en intresserad allmänhet till fem försommarkvällar i Stadsteaterns Stora Foyer i juni 2025. Här genomför hon två olika ”föreställningar” per kväll. Detta är samtal med personer, som har formella kunskaper om de historiska, sociala och politiska idéer som har format staden och platsen. Efter varje samtal ges publiken tid till att medverka och komplettera, fördjupa eller utmana det som sagts.

TID. 15-19 juni 2024
17:00 – 21:30
Insläpp kl 16

BILJETTER TILL EVENTET kommer att säljas via Stadsteaterns biljettkontor från den 15 maj 2025, och inkluderar en måltid i pausen mellan de två samtalen.

PRELIMINÄRT PROGRAM

Söndag 15/6:

- Forskare vid Institutionen för film och litteratur vid Linne universitetet, Erik Florin Persson visar oss utdrag av filmer som har beställts av Göteborgs Stad under perioden 1930–2015. Dessa filmer speglar den gradvisa utvecklingen av den svenska välfärdsstaten. Men de visar också hur kommunen löpande konstruerar en självbild av staden, för att påverka olika målgrupper.

- Arkitekturhistoriker och byggnadsantikvarie Stina Hagelqvist ”läser” Götaplatsen för oss: Hon pekar ut de olika delar som platsen består av, och berättar hur dessa kopplar den här platsen till helt andra platser och föreställningar om Stad. Vi talar också om de maktmässiga och sociala relationer som kan ha påverkat platsens form.

Måndag 16/6:

- Historiker vid Institutionen för historiska studier vid GU, Lars Nyström och Erik Hallberg nyanserar några av de urbana legender om Göteborg, som länge har präglat stadens självförståelse. Vi får en utvidgad bild av Göteborgs roll och DNA, sedd från en ekonomisk, geostrategisk och regional synvinkel samt - som Andra-stad.

- Stadsutvecklingsansvarig vid Västsvenska Handelskammaren Christina Heikel svarar på frågan om hur dagens västsvenska företagare och industrier föreställer sig ett framtida Göteborg, och hur dessa målbilder förhåller sig till frågor om effekterna av klimatförändringar och om social hållbarhet.

Tisdag 17/6:

- Curator samt Arkiv- & biblioteksansvarig vid Hasselblad Foundation, Andreas Hagström berättar om konsten och särskilt konsthallens roll i Göteborg. Hur påverkade det konsthallens räckvidd att den låg just på Götaplatsen? Vem talade konstnärerna till? Och vad betyder Götaplatsen för dagens konstscen i Göteborg?

- Senior Adviser MFA Foto på HDK-Valand, GU och konstnär Annika von Hausswolff ger oss sin bild av den roll punkrörelsen har spelat i konst och konstliv i Göteborg, samt i hennes egen praktik. Vi talar också om de aspekter av Göteborg som gör det logiskt att flytta bort från staden – och att flytta tillbaka igen.

Onsdag 18/6:

- Historiker vid Institutionen för historiska studier vid GU, Jan Christensen svarar på frågor om olika typer av systemiska ekonomiska, sociala och maktmässiga klyftor, som har präglat Göteborg. Vi talar också om det ambivalenta förhållande till människor från andra kulturer, som ses i staden ända fram till vår tid.

- Sociolog, bitr lektor och forskare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Halmstad Universitet, Majsa Allelin, ger oss sin bild av den svenska välfärdsstatens utveckling och av de förändringar som följer med införandet av ett fokus på marknadsanpassning. Vi talar också om vad detta innebär för handlingsutrymmet i skolor, för unga i socialt utsatta skolor och områden.

Torsdag 19/6:

- Kulturanalytiker, rave-forskare, arrangör både av svartklubben Draupner samt spelfesten Tidsvåg, Elisabeth Tegner, berättar om musikscenen för rock, synt, house och techno i Göteborg från slutet av 60-talet till in på 90-talet, samt om Götaplatsens roll under den här tiden.

- Socialantropolog, författare och musiker Anna Gavanas, ger oss sin bild av Göteborg som kulturmiljö, dels sedd med utgångspunkt i sina böcker om elektronisk dansmusikhistoria, och dels som utflyttad forskare i Holland, UK och USA. Vi talar också om den kultur som har kommit till Göteborg med arbetskraftsinvandringen, och avslutar med exempel från den grekiska rebetiko-kultur som Anna själv är bärare av.