EN ÄKTENSKAPSBALK

År 1919 beslutade Staden att Platsen skulle byggas. Man satsade på att fira 300-året av Stadens födelse. Men Platsen stod inte färdig förrän 1923.

Just detta fyraåriga tidsspann återkommer gång på gång under min genomgång av arkiven.

Det verkar som om en rad parallella – och verkligt avgörande – politiska beslut fattas i Landet precis under just de här fyra åren. Beslut som grundläggande förändra livsvillkoren för generationer. Och som därmed också har påverkat villkoren för mitt eget liv.

Dessa beslut har ingen direkt koppling till Platsen. De kan inte heller inte ses i dens form eller funktion. Man kan se dem som ett rent sammanträffande.

Men … är det verkligen det?

Här är ett exempel på en sådan ny lag. Texten är en introduktion till ett lagförslag om en ny äktenskapsbalk: “Om hustruns ställning enligt förslaget till ny äktenskapsbalk.” Bilden visar en kopia av denna introduktion, som delades ut för diskussion bland medlemmar i en viss gren av kvinnorättsrörelsen.

Den nya äktenskapsbalken antogs av Riksdagen år 1920.

Du får två citat ur texten:

(..) Med målsmanskapets försvinnande får hustrun samma rättsliga handlingsförmåga som en ogift kvinna; hon behöver icke längre mannens samtycke och godkännande, om hon vill sluta ett avtal, ingå en borgensförbindelse, driva en rörelse: hon förfogar fritt över sin arbetskraft och för själv sin talan.En mor, vilken som änka varit förmyndare för sina barn, kommer icke såsom nu att, om hon ingår nytt gifte, förlora denna ställning, ty en hustru kan likaväl som änkan eller den ogifta kvinnan vara förmyndare icke blott för sina barn utan även för vilken som helst annan omyndig."

Jag har inte funnit någon tydlig koppling mellan denna lag och Platsen – varken i dess form eller funktion. Man skall nog se de här nya lagarna som ett rent sammanträffande.

Men… är det verkligen det?

När dessa fyra år återkommer om och om igen i min resa genom arkiven, har jag börjat tänka på Platsen som en sorts gränspåle – en fysisk mittpunkt i tiden, mellan ett Före och ett Efter. Eller är den stolpen, i mitten på gungbrädan, just när brädan tippar?

Text: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1919.