Jag inser att jag är på jakt.
På jakt efter de grundidéer vi ofta tar för givna – idéer om världen och om varandra – som ligger gömda i Platsens form och rum. Ett slags tankegods, inbäddat under det synliga, som påverkar hur vi förstår och formar våra omgivningar.
Idéhistorikern Arthur Lovejoy visade hur vissa tankefigurer återkommer genom västerlandets intellektuella historia. Han kallade dem ”unit-ideas” – just för att de överlevde som fasta enheter genom århundraden, generationer och ideologier, och faktiskt fortfarande påverkar våra beslut.
Ett exempel på en sådan tankefigur är tanken om att det skulle finnas en ”naturlig” världsordning – och att denna ordning skulle vara hierarkisk.
Lovejoy använde den här bilden av Didacus Valades från 1500-talet, för att illustrera detta. Du ser världen som en kedja av hierarkiska nivåer. Överst sitter Gud på sin tron. Under honom står änglarna, dessa eviga andliga väsen. Sedan kommer vi människor – vi dödliga, men med både kropp och själ. Efter oss kommer djuren och växterna och längst ner den rena materian, som vi fritt kan ta för oss av. Gränserna mellan dessa nivåer är eviga och orubbliga. Den hierarkiska världsordningen går inte att rubba.
Den här tankefiguren kan sägas ha spelat in, när stadsdelen kring Platsen växte fram: För beslutsfattarna i staden kring sekelskiftet 1900 var det helt naturligt att skapa en exklusiv stadsdel för överklassen – med stenhus, stora ljusa rum, vatten och avlopp – samtidigt som majoriteten av stadens invånare levde i trångboddhet, slum och ibland hunger, bara några kilometer bort.
”Lika barn leka bäst” är ett annat vardagligt eko av samma idé. Än idag präglas modern stadsplanering av zoning – vi delar upp människor, bostäder och funktioner, efter likhet.
Och sitter inte den här tankefiguren också med på spårvagn 11, en vanlig onsdagskväll i november, om du åker hela vägen från den ena ändhållplatsen till den andra?
.
O. Lovejoy, The Great Chain of Being, Harper & Row, 1960.
Bild: Great Chain of Being, by Didacus Valades, published in Rhetorica Christiana (1579). Wikimedia Public Domain.
